Finländska medborgarorganisationer anser att man under den första veckan av klimatförhandlingarna i Köpenhamn har lyckats skapa en användbar grund för ett avtal. På basen av detta kan förhandlingarna fortsätta. Nu är det ministrarnas och statsöverhuvudenas sak att komplettera avtalsutkastet med ambitiösa siffror och ge det en juridiskt bindande form.
”Genom ett juridiskt bindande avtal bör man säkerställa, att utsläppen på global nivå början minska före år 2015 och att jordens medeltemperatur stiger med så mycket som möjligt under två grader”, summerar WWF:s klimatexpert Salka Orivuori.
I Köpenhamn står otaliga människors överlevnad på spel. ”Öriket Tuvalus representant brast ut i tårar under förhandlingarna senaste fredag och hundratusen personer från världens alla hörn samlades på lördag i Köpenhamn för att kräva ett ordentligt klimatavtal”, beskriver Maria Nuutinen från Finlands naturskyddsförbund. ”Det breda stödet måste synas i processen. Ett mirakel i Köpenhamn är möjligt.”
Organisationerna uppmuntrar finländska och europeiska beslutsfattare att under förhandlingarna på ministernivå visa upp en stark politisk vilja genom att höja sitt utsläppsminskningsanbud till de nivåer som klimatforskningen rekommenderar. ”Miniminivån är utsläppsminskningar på minst 40 % till år 2020 jämfört med nivån år 1990. EU måste även göra målsättningen mer transparent genom att förhindra uppkomsten så kallad het luft och utnyttjandet av kolsänkor så att den verkliga effekten av utsläppsminskningsmålet urvattnas”, säger Mari Pukarinen från Jordens vänner.
”I den för Finland synnerligen viktiga skogsfrågan får man inte skapa diffusa beräkningsmekanismer för kolsänkorna, utan hela tiden utgå ifrån det globala perspektivet. Man bör inte försöka slingra sig ur utsläppsminskningarna, som är det enda sättet att verkligen bryta den katastrofala trenden”, säger Leo Stranius från Luonto-Liitto. ”Man bör minnas prioriteringarna: nu försvarar vi mänsklighetens framtid, inte den finländska skogsindustrin.”
”Effekterna av klimatförändringen är redan nu en stor börda för utvecklingsländerna. EU:s bud om 2,5 miljarder euro i klimatfinansiering under de närmaste åren är betydande, men innehåller tyvärr huvudsakligen gamla stödåtaganden i ett nytt paket. I finansieringen skall man inte inräkna de gamla löftena om biståndsfinansiering (0,7 % av BNP)”, påminner Katri Suomi från Kyrkans Utlandshjälp.
”Även om de närmaste årens klimatfinansiering är av stor betydelse, får den inte leda bort uppmärksamheten från behovet av biståndsfinansiering på lång sikt. I Köpenhamn behövs löften om både och. EU bör förbinda sig vid att rikta 35 miljarder per år i offentligt stöd till utvecklingsländerna fram till år 2020”, fortsätter Rilli Lappalainen från Kehys.
”Det vore enklast att utnyttja det gamla förhandlingsresultatet i form av Kyotoavtalet som grund för ett juridiskt bindande avtal och komplettera det med ett Köpenhamnprotokoll”, påminner Simo Kyllönen från Greenpeace.
Kolkubjippo åskådliggjorde utsläppsnivåer
Industriländerna bör på grund av sitt historiska ansvar och dagens höga utsläppsnivåer förbinda sig vid utsläppsminskningar på 40 % innan de kan kräva att utvecklingsländerna deltar i talkot. Organisationerna arrangerade ett kolkubjippo vid Tre Smeder i dag. På plats fanns USA:s enorma utsläppskub, Kinas medelstora dito och den pyttelilla kuben som representerar Mosambik.
Mer information:
Katri Suomi, expert på klimatförändringen, +358 50 326 3487